Anders Gustav Håkansson

Ne Sign. Ek.

Efter erhållen underrättelse derom, att Skomakaren Sven Johan Tegner, den 9 i denna månad, genom skärning i halsen afhändt sig lifvet, inställde sig nu undertecknad härstädes, för att undersöka förhållandet.

Den döda besiktigades och fanns däri ingen annan åkomma än en djup skärning i strupen, som tydligen orsakat döden. Sonen Johan Alfred Tegner i tjens[t] hos Skomakaren Jönsson på Wrinnewids ploijor och mågen Drängen Anders Gustav Håkansson från Karstorp, nu närwarande berättar att Tegner några dagar före tilldragelsen wistats borta; att han natten mellan den 8 och 9 dennes legat hos Carl Carlsson i Holmtorpet. På morgonen den 9 dennes hade han hemkommit, men genast åter gått sig wäg under uppgift till sin dotter Hilma Alfrida, att han emnade sig bort på en långresa, och att han war tvungen att wara på bestämd plats kl.10. Derefter återkom han icke, utan hittades död liggande i skogen, nära sitt hemwist, med ett stort sår i halsen.

För längre tid sedan, hade Tegner gjordt försök att taga lifvet av sig, hwarför han måste bewakas. Men på sednare tiderne har sådan afsigt hos honom icke förmärkts.

Sålunda förekommit, som ofvan.

J.A. Meurling.

Protocollets riktighet bestyrka

Sven Gustaf Petersson Erick Pettersson

Ank. den 3 maj

No Sign. Tigner

Protokoll, hållet i Lilla Kanberg [?] i S:t Johannes socken den 29 april 1862, vid medicolegala besiktningen och obduktion af Skomakaren Sven Johan Tegners döda kropp, uppå anmodan af handhafanden i Lösings Härad, Herr Häradshöfdingen E.A. Lundegren i skrifelse af den 17:e samma månad.

Närvarande

Undertecknad Provinsialläkaren

Kronofjärdingsmannen Carl Peter Öster

Stutkarlen Carl Adam Eriksson i Karstorp

Sp...? F...?

Enligt innehållet af det undersökningsprotokoll som kronolänsmannen i Roten J.A. Meurling den 12 april i saken hållit samt de närvarandes berättelser, skall Tegner omkring 45 år gammal, tiltals varit sjuklig, lefvat för sig sjelf, varit sniken och samlat en liten förmögenhet. För flera år sedan skall han yttrat det han ämnade förkorta sitt lif men ej gjort någon försök dertill. Den 9 dennes på morgonen skall han gått från hemmet, men ej återkommit, och dagen derpå mellan 4 och 5 på morgonen, funnits död i en skogsbacke, med ett djupt sår i halsen, vid pass 500 alnar ifrån hemmet,liggande något på högersidan. Ett litet stycke väg ifrån stället där kroppen påträffades hede å marken legat en knif och en psalmbok. ...? icke ut ...? ringaste sken att misstänka mord af annorman förefinnes.

Yttre besiktning

Kroppen är inlagd i kista; sommarklädd den på hade då den som död påträffades. Skjortan, västen, lifstycket är upptill bloddränkta. Sedan kroppen blifvit afklädd och upplagd på ett bord anmärkas, att den är magerlagd, af medellängd och ej undergått anmärkningsvärd förvandling. Å främre delen af halsen finnes ett skärsår, gapande, med något ansvälld kant. 2 ½ tum från sida till sida i horisontal riktning, synbarligen skuret från vänster till höger. Vid närmare granskning befinnes att det gått mellan tungbenet och luftstrupshufvudet, öppnat det sednare, men ej särat de stora halsådrorna men väl de mindre blodkärlen i trakten samt främre nerfgrenen. Något det ringaste spår till yttre våld, utom det nyss anförda, kan å den bleka kroppen ej skönjas. Förutom detta intet att anmärka.

Inre besiktningen

1 mo Hufvudet Hufvudkäksbenen är ovanligt tunna. Vid granskning af hjärnhinnorna, blodlederna, stora och lilla hjärnan, anmärkes liten blodhalt. Uti sidokamrarna finnes vid pas 2tt skedar blodvatten, ådernäten (plexus choroidei) bleka, slappa. Utan detta intet att anmärka.

2 do Munhålan, svaljet och halsen. Utom det ofvan anförda skärsåret i halsen kan vid dessa delar närmare granskning intet underligt påträffas.

3 e Bröstet Lungorna är hopfallna, blekgrå, friska, blodfattiga framtill, men bakåt, som vanligt hos lik, mer och mindre blodfyllda. Hjärtat är större än i normaltillståndet, belagt med mycket fett. I höger kammaren anträffas mörk, löpnad blod, den venstra är tom. De stora venöst blodförenade ådrorna hafva ej fördelad blodhalt. Något vidare finnes ej att anmärka.

4 te Underlifvet Magsäcken är frisk, tom, tarmkanalen blek hopfallen, tom utom i rectum, där ecrementa är samlade.

Lefvern har normal storlek, är frisk, af vanlig färg, gallblåsan utspänd af galla, som färg af trakten omkring. Mjälten är ganska liten samt skär, magspottkörteln frisk. Nätet (Omentum) är tunnt sladdrigt, nära fettlöst. Tarmkäxet intet ovanligt, likaså njurarna och blåsan.

Närvarande Utsupoa [?]

På officis [?]

Carl Peter Öster F.A Djurberg

Carl Adam Eriksson

Uttytt

På grund af hvad som framkommit vid medicolegala besiktningen och obduction af skomakaren Sven Johan Tegners döda kropp, jemfört med den hederliga anständigheten att en knif och en psalmbok funnits liggande på marken ett stycke väg från kroppen, förklarar jag att Tegner döden ljutit till följd af ett skärsår i halsen, som han sig sjelf tillfogat, och att orsaken varför han ej fanns liggande död vid stället där knifen påträffades förklaras deraf, att såret ej varit så svårt att döden deraf genast måst följa, utan att Tegner förmått gå ett stycke väg sedan han skurit sig. Detta allt intygar jag icke allenast på min aflagda embetsed, utan bekräftar med denna min adeliga förpligtelse. Så sant mig gud hjelpe till lif och själ

Söderköping d. 3 maj 1862

F.A. Djurberg

Provinsialläkare.

Lösings

Urtima ting.

Urtima Ting med Lösings härad den 14 maj 1862. Närvarande e.o. HofRättsnotarie tf. domhafwande i orten.

Häradsdomaren Anders Persson i Smedby

Nämndemännen Aron Fredrik Johnsson i Malm

Niklas Olofsson i Bjärby

Nils Swensson

Jonas Johnsson i Hollstad

Carl Andersson i Öbonäs

Kronolänsmannen Carl Öster

Kongl. Majts. och Rikets Götha Hofrätts för undertecknad den 23 ...? april utfärdade förordnande upplästes, hwarefter Urtima Tinget utlöstes och rättegångstid påbörjade.

Från KrLmn. HofrättsLänsm: J.A. Meurling har no 1 inkommit skriftsanhållan om föreskrift huru den döda kroppen efter skomakaren Swen Johan Tigner från Lilla Ekenberg i S:t Johannis socken finge begrafvas och war skrifvelsen åtföljd af följande protokoll hållet d.------- Sign: Ek.

I anledning hwaraf Hr ProvinsialLäkaren och Riddaren Doctor F.A. Djurberg, anmodats anställa Läkarebesiktning å Tigners döda kropp och meddela attest, angående dödsorsaken samt attesten med protokollet wid läkarbesiktningen till Domhafvande insända, och sedan den 3 i denna månad till domhafwande inkommit följande protokoll med attest. Protokoll hållet d. ¼ ------ Sign. Tigner

Så har för undersökning wid HRn. detta Urtima Ting blifwit utsetd KR.Lmn. J.A. Meurling förständigad derlik inkalla de personer hwilka ärendet kunde lämna upplysning, och blifvo nu i närwaro af Meurling Ss Allena Åkl, följande personer, upplysningswis, utan ed afhörda samt berättade.

1862 den 14 maj

1. Johan Alfred Tigner att han, i tjenst hos skomakaren Johnsson på Wrinnewids eger, icke talat wid sin fader Tigner, sedan han, för omkring tre weckor sedan, från faderns bortgång, på wäg åt Norrköping, träffade honom på landswegen, dervid Tigner då de skildes, yttrade "Ajö med dig om wi ej träffas mera" hwilket yttrande han fällde så, som om de icke skulle träffas mera på den dagen. Samma dag fadren förswann, erhöll han underrättelse derom genom sin syster Alfrida, då han dagen efter begåfwo sig till Lilla Ekenberg hwarest han och hans svåger Drengen Anders Gustaf Håkansson från Karstorp funno Tigner ett stycke från byggningen liggande död med ett stort sår i halsen. Tilläggande Tigner att hans fader , hwilken han icke märkt wara begifven på starka drycker, förut för omkring tre år sedan yttrat att han ämnade taga lifvet av sig, då det hållits wakt om honom under ett par dagar.

2. Drängen Anders Gustaf Håkansson vid Karstorp: att han genom Tigners dotter Alfrida onsdagen den 9 april på aftonen underrättad om att Tigner förswunnit, samma dag begaf sig till Ekenberg, der han och Alfred Tigner gingo ut att söka, utan att de likväl förrän morgonen derpå funno Tigner, som då anträffades liggande död i en skogsbacke invid åkertäppan till Ekenberg, herifrån de buro honom hem. Håkansson som är gift med en dotter till Tigner, som kort tid warit på orten, hade sig icke bekant om Tigner förut gjort försök att afhända sig lifvet eller om han till öfwermått begagnat starka drycker.

3. Alfrida Tigner: att då hennes fader Tigner onsdagen den 9 april på morgonen hemkom, efter att hafwa warit borta sedan näst föregågne måndag, bad han henne, som för tillfället war inne hos Hustru Anna Johansdotter, hwilken är boende i samma hus, att gå in till sig. Inkommen bad Tigner, som satt på sängen och grät, henne gifva sig ett "nya testamente" hwilket hon icke hade hemma. Derefter bad han henne taga från en penningepung, innehållande 32 Riksdaler Riksmynt, hwilka han gaf henne, yttrande att hon skulle hafwa dem att reda sig med, enär han ämnade sig bort på en långresa. På hennes enträgna böner att han icke skulle begifva sig bort, svarar han att ingen finge hindra honom, enär hans tid ej warade längre än till kl. 10 och Gud länge wäntat på honom. Efter att hafwa gått ut till hustrun Johansdotter och tillsagt henne att Alfrida skulle hafwa de penningar som funnos i den till henne lemnade penningepungen, gick han åter in till sig och tog en raknif och en psalmbok hwarpå han aflägsnade sig, yttrandes att antingen de funno honom drunknad eller på annat sätt omkommen, skulle de göra begrafning åt honom. Som hon och Hustru Johnsdotter icke kunde hindra honom låta de honom gå, men A hon begaf sig straxt till sin swåger Drängen Håkansson wid Karstorp, hwilken då icke war hemma, hwarjemte hon samma dag på aftonen underrättade sin broder Alfred om fadrens bortgång. Hennes broder och svåger kommer sedermera på onsdagsaftonen till Ekenberg, der de sökte efter Tigner, utan att likväl förrän på torsdagsmorgonen funno honom.

Tilläggande Alfrida att hennes fader, som icke förtärt starka drycker till öfwermått, för omkring tre år sedan, då penningar blifvit honomfrånstulna, waldt tage lifvet af sig.

4. Anna Johnsdotter: Att då Tigner onsdagen den 9 sistl April kl. emellan 6 och 7 på morgonen hemkom, efter att hafwa warit borta sedan näst föregagna måndag, tillsade han sin dotter Alfrida, som för tillfället war inne hos Johnsdotter, att gå in till sig.

Efter en stund ropade Tigner på Johnsdotter, och då hon med anledning deraf gick in till Tigner, fann hon både honom och Alfrida sitta och gråta, dervid Tigner yttrade att Alfrida skulle hafva alla de penningarne, som wara förwarade uti en af honom framvisad penningepung, men att hans öfrige quarlåtenskap skulle delas lika emellan alla barnen. På fråga af Johnsdotter om Tigner ämnade resa bort svarade han ja, uppgifvande att han skulle wara på utsatt ställe kl. 10 frm. samma dag.

Då Alfrida gret och bad att han icke skulle resa , uttrade han, "att huru ni än må påträffa mig, skall jag hafwa begrafning". Då Tigner derefter aflägsnade sig, utan att Johnsdotter såg honom medhafwa hwarken knif eller psalmbok, gick hon ned till Smeden Nils Pettersson och tillsade att Tigner troligen ämnade bege lifvet af sig , hwarjemte hon och smedhustrun gingo ned åt åkertäppan men af förskräckelse wågade de icke följa efter Tigner. Sraxt efter det Tigner aflägsnat sig begaf Alfrida sig till sin svåger Håkansson , hwilken frampå aftonen jemte Alfred Tigner kom till Ekenberg, der de sökte efter Tigner till sent på aftonen, men funno honom icke förrän på thorsdagsmorgonen.

Johnsdotter som sedan ... kört [?] ... i samma hus som Tigner, men för den tiden icke warit bekant med honom, har icke hört att han förut ämnat taga lifvet af sig och har ej mer än ett par gånger sett honom vara af starka drycker öfwerlastad.

KrLmn. Meurling aflemnade detta bevis "Skomakaren Sven Johan Tigner et--- Sign. Jon" hwarjemte Meurling begärde bestämmande huru den döda kroppen skulle begrafvas, samt läkarbesiktningskostnader gäldas, derom HRn, efter öfverläggning, meddelade följande.

Beslut

Envar genom den hållna undersökningen är av lagligt att Skomakaren Swen Johan Tigner, under hufwudswaghet eller annan sådan wånda genom skärning i halsen afhändt sig lifwet, förordnar HRn. enl 13 kap. 1 par. sista mom. Mls.[?] att Tigners döda kropp skall i tysthet å kyrkogård begrafvas samt kostnaden för den anställda läkarbesiktningen gäldas af hans egendom eller, i den mån densamma dertill icke förslår, af allmänna medel, till belopp som i behörig ordning bestämmes som ofvan.

Urtima Ting med Lösings Härad i Styrestad den 10 juni 1862.

[Undertecknat av diverse härads domare och nämndemän.]

Copyright 1996 och framåt, Ove Tegnér

Får ej dupliceras utan mitt medtycke, mer än till enskild papperskopia för personlig läsning.