Kronobefallningsman Anders Almgren
Första noteringen jag hittat är
i jordeboken 1730, där han är boende på Östra
Harås, Spekeröd (O) och titulerad befallningsman.
Han hittas på samma boställe i jordeböckerna
1736, 1742 och mantalslängden 1748.
I domböckerna för Inlands Fräkne
H:d förekommer Anders som kronobefallningsman fram till
1756, därefter är det befallningsman Hindrich Printzler
som agerar.
Vidare kan man av de på Internet utlagda
avskrifterna av Tabellverkets statistik utläsa att på
Östra Harås bor 1749 och framåt en statlig ämbetsman
med tillhörande familj. 1756 är det ingen sådan
boende där medan det 1758 dykt upp en ny befallningsman
med familj (annan sammansättning på familjen) vilket
bekräftas av kyrkböckerna, Hindrich Printzler.
I kyrkböckerna för Spekeröd
(C:1) förekommer Anders inte efter 1755-12-28 då hans
son Andreas dog, ej heller som fadder. Då levde han på
Harås. Hans son Nils, fältväbel, var först
gift med Catharina Holmsten och de bodde på Östra
Harås åtminstone mellan 1765-1770. 1775 bor de på
Labohl. Som ogift bodde Nils, åtminstone 1755, på
Wälan i Romelanda socken.
Upptagen i 1757-1762 års i Kyrkliga
Räkenskaper Spekeröd LI:2, då skyldig kyrkan
9:29 och benämnd som befallningsman Almgren. 1763 finns
skulden kvar, men då är han benämnd som förre
befallningsmannen Almgren.
Från 1764 är skulden bokförd på hans sterbhus
eller hans arvingar. Ännu 1792 finns skulden!
Eftersom det bevisligen finns en ny befallningsman boende på
Harås senast 1758, kan man undra över anledningen
till att han betecknas som förre befallningsman i kyrkoräkenskapen
först 1763. Men då han betitlas befallningsman ännu
i 1792 års räkenskaper, kan man nog bortse från
tituleringens betydelse.
Orsaken kan man spekulera i, men Anders med hustru och minst
en dotter flyttar från Harås 1756 och återfinns
i mantalslängden för Romelanda det året, hos
sonen Nils. Flyttar sen till Kungälv och återfinns
där i mantalslängden 1760, troligen tillsammans med
hustrun och en dotter.
Nämns ett antal gånger i Kungälvs RR AI:17-24
(1759-65). Han erhåller burskap i Kungälv den 2 april
1759. Han synes vara aktiv i syftet att förbättra sina
affärer, men blir då och då instämd till
rådhusrätten i ekonomiska ärenden, kontraktsbrott
mm.
I januari 1759 går borgmästare Wesslo och rådman
Lidbom i borgen för Almgren för beloppet 5000 Dahler
Silvermynt. Som säkerhet hade Almgren en fordran på
samma belopp i "det Strömdahlska sterbhuset" (Uddevalla).
I början av 1763 är inte borgenssumman återbetald
och rådman Lidbom anhåller om att en inteckning skall
göras i Almgrens fasta och lösa egendomar. Detta fastslås
också i mars 1763. Det verkar vara en hård kamp för
att behålla sin status i samhället och medlen kanske
inte alltid var lagliga.
Sista anteckningen där han är i livet är från
den 3 december 1764. Den 16 februari anges han som avliden. I
samband därmed kommer också noteringen om barnen och
"faderbrodern Controleuren Abraham Almgren"!
Detta innebär att Anders Almgren är
son till komministern i Larv, Nils Almgren (1660-1711) och hans
hustru Ingeborg Andersdotter!
Det framgår av kyrkoräkenskaperna
för Göteborgs Domkyrkoförsamling att modern Ingeborg
Andersdotter flyttade till Göteborg och avled där på
våren 1742. Detta förklarar också vem den Ingeborg
Almgren är som bar Anders andra barn vid dopet 1736. Uppgiften
i Skara Stifts herdaminne att hon avled 1711 är m.a.o. felaktig.
1764 (och 1765) nämns hans sterbhus och därefter hans
arvingar som skuldägare (Spekeröd LI:2).
Vid sonen Nils förstföddas dop 1765
var varken Anders eller hans hustru upptagna som faddrar/vittnen.
Istället fanns bl.a. tre av hans syskon samt faderns efterträdare
som kronobefallningsman på plats vid dopet. Detta borde
tyda på att även modern var död 1765, vilket
också indikeras av anteckningarna i Kungälvs RR (AI:24).
Anders yngsta dotter Magdalena bodde vid sitt
giftermål 1772 på Stora Risby i Hålta, förmodligen
hos sin storasyster Ingebor Lovisa och hennes familj, maken Lorentz
Boije och 4 barn.
Ovanstående text kopierad från
Lennart Anderssons hemsida 2008-06-24 //Ove Tegnér
|
