# |
Noteringar |
Länkad till |
1201 |
A1:22 3/9 s.111 | Bonnevier, Anders Petter (I1252)
|
1202 |
A1:22 3/9 s.111 | Bergström, Johanna Matilda (I927)
|
1203 |
A1:24 4/10 s.114 | Bonnevier, Konrad Teodor (I1770)
|
1204 |
A1:24 4/10 s.117 | Bonnevier, Konrad Teodor (I1770)
|
1205 |
A1:24 4/10 s.124 | Hörgren, Karl August Konrad (I3828)
|
1206 |
A1:26 4/11 s.116 | Bonnevier, Konrad Teodor (I1770)
|
1207 |
A1:26 4/11 s.117 | Bonnevier, Konrad Teodor (I1770)
|
1208 |
A1:26 4/11 s.118 | Eklund, Anna Lovisa* (I2472)
|
1209 |
A1:26 4/11 s.118 | Eklund, Anna Lovisa* (I2472)
|
1210 |
A1:26 4/11 s.118 | Bonnevier, Adolf* Vilhelm (I1224)
|
1211 |
A1:5 3/4 s.183 | Bröms, Karl August (I2186)
|
1212 |
A1:5 3/4 s.183 | Bröms, Adolf Vilhelm (I2152)
|
1213 |
A1:6 2/3 s.35 | Bonnevier, Gabriel (I1489)
|
1214 |
A1:6 2/3 s.83 | Bonnevier, Johannes (I1673)
|
1215 |
A1:6 2/3 s.83 | Bonnevier, Johannes (I1673)
|
1216 |
Abel måste ha gift om sig eftersom C E Simmingschiöld | Hedweich, Jakob Alexander (I6349)
|
1217 |
Åbo Folkestorp Nr4. Rusthållare. Nämdeman. Häradsdommare. | Nilsson, Anders (I5414)
|
1218 |
Åbo Glemminge Nr 19. Hos Henrik Olsson var Per Jacobsson dräng. 1856 lämnade Henrik Olsson Glemminge Nr 19 till Hannas äldste son Anders Jönsson och flyttade till Glemminge Nr 24. Året 1868 var nästan ett nödår på grund av torka. | Olsson, Henrik (I5568)
|
1219 |
Åbo Hospitalshemmanet | Salomonsson, Jöns (I6268)
|
1220 |
Åbo på Öja Nr 17. Nån gång mellan 1818 och 1821 var Anders Andersson dräng hos sin svåger Jacob Erlandsson, Glemminge Tågarp Nr 3. Kunde skriva. | Andersson, Anders (I569)
|
1221 |
Åbo, Rusthållare St. Herrestad Nr 54. Fadder vid has dop var bl.a. snickare Jöns Herrström | Mårtensson, Anders (I5353)
|
1222 |
Abraham Tiderman finns inte i födelseböckerna för Ramundeboda, Undenäs och Finnerödja år 1747? Död 1750 4/3 i Ramundeboda 2* år, Kopporna. | Tiderman Abrahamsson, Abraham (I7038)
|
1223 |
Åderbråck i matstrupen | Romare, Johan Bernhard (I7970)
|
1224 |
Adlad 1689 varvid han antog namnet Simmingschiöld. Levde från 1688 till 1690 i Tingvalla, Naverstad (O). Levde från 1690 till 1692 i Mölneby Nordgård, Långelanda (O). Levde 1693 i Mölneby, Långelanda (O). Flyttade eventuellt 1694 till Ybbö, Myckleby (O). Levde eventuellt omkring 1697 på Näs, Myckleby (O). Levde 1706 på Restenäs, Resteröd (O). Innehade mellan 1709 och 1715 i Hälle, Ljung (O).
Nämns som dopvittne i Långelanda mars 1700 och augusti 1701, båda gångerna vid befallningsman Tillroths barns dop
Innehade från ca 1703 till sin död Restenäs, Resteröd (O) men bodde där sannolikt inte mer än korta perioder. Endast 1 av 4 barn födda under den perioden kan hittas under födda i Resteröd.
Innehade 1709 också Tolleröd, Resteröd (O) men brukade inte gården.
Enligt Folke Almegius, Anbytarforum: Med Ybbö avses Öberg i Myckleby socken, ett stort hemman som legat under lagmansstolen men som skepparen Sven Olsson Bagge från Uddevalla förvärvade besittningsrätten till 1698.
Enligt Olof Brattö "........." bodde Erik på häradshövdingebostället Näs i Myckleby omkring 1697. Han ville byta det mot Öberg istället för mot det tänkta Holm i Tegneby
Boendet på Mölneby Nordgård måste ha varit en nödlösning, bostaden måste ha varit en enkel bondstuga, men gården var den kronogård som låg närmast tingshuset i Svanesund. Hustrun har uppenbarligen valt att föda på annan ort 1691.
Erik S ägde enligt 1697 års jordebok Äng och bodde där. Hur länge han bodde där går säkert att fastställa med hjälp av mantalslängderna. Senast 1702 har han dock med familj lämnat Äng och troligen också Orust, då har arrendatorn Åke Kjellsson övertagit gården.
Innehade ämbetet som häradshövding mellan 1684-1724, först på Orust och Tjörn och från 1698 även i Inlands Nordre och Fräkne. Därefter assesor till 1729.
Häradshövding på Orust och Tjörn 1684-1729, samt 1698 - 1729 i Inlands Nordre och Fräkne (Gbg o Bohl).
Adlades 1689 8/10. Adlig ätt 1199, hette tidigare Simming. Bosatt på Restenäs 1706-31.
Upptagen i 1715 års taxeringslängd som:
Hälle (Ljung) 1/1 Kronogods
Restenäs (Resteröd) 1/1 Frälsegods
Rödstegen (Torp) 1/4 Frälsegods
Utgård (Röra) 1/1 Frälsegods
Äng (Röra) 1/1 Frälsegods
Källa:
"Fräkne, bygd och folk i Gången tid", H Christensson (utdrag ur jordeböcker)
Elgenstierna
Taxeringslängd 1715 (avskrift Rolf Berlin)
Landshövdingens skrivelser till Kungl Mai:t 1657-1840 (GLA)
Folke Almegius | Simmingschiöld, Erik (I5179)
|
1225 |
Adlad Weinholtz den 5 mars 1684. Ätt nummer 1057.
Musketerare vid Österbottens regemente 1639, rustmästare vid Upplands regemente 1646, fältväbel 1651, kapten och regementskvartersmästare vid konung Karl X Gustafs livdragonskvadron 1657, major vid Bohusläns dragonregemente 1676 och överstelöjtnant 1677, överste chef Bohusläns dragoner 1689.
Deltog i 3-dagarsslaget vid Warzawa 18-20/7 1656, i slagen vid Halmstad, Lund, Landskrona i Carl XI:s skånska krig 1675-79.
Var sårad och i fångenskap, även tillsammans med sin familj, vid ett flertal tillfällen.
"I Kungliga Bohusläns Regemente och dess hembygd" står det om Weinholtz på sidan 21 i del III att Peter dog 1710.
Så här står det: "När budet om Poltava nådde Sverige hösten 1709, måste trupperna vid norska gränsen bereda sig på snar strid. P.W. såg sig nu föranlåten att begära avsked. Han var 79 år gammal och hade i 64 år tjänat Kungl. Maj:t och kronan, därav 48 år vid Bohusläns dragoner. Han dog år 1710 på gården Vittne . . .
Enligt Adelskalendern dog han den 10 maj 1712.
Levde från 1680 till 1696 i Säm, Naverstad (O).
Levde från 1696 i Faleby, Naverstad (O).
Som 9-åring musketerare medföljde P. sin far, som var major vid Österbottens regemente, i 30-åriga kriget och var närvarande bl.a. vid slaget vid Leipzig 1642 där hans far sårades dödligt. Efter en kortare vistelse i Sverige återvände han till kriget med Upplands regemente 1646 där han samma år blev rustmästare och var med vid stormningen av Prag 1648.
Blev senare regementskvartermästare vid överste Taubes regemente, medföljde på fälttåget till Polen och deltog i tredagarsslaget vid Warsava. Som kapten vid konungens tyska dragonregemente deltog han i 1657 års danska fälttåg och var med vid intagandet av Fredriksodde.
Tillfångatogs i november 1659 av brandenburgarna och fördes med hustru och barn till Berlin. Köpte sig fri men blev 1660 åter tillfångatagen av danskarna och förd till Glückstadt där han blev kvar till fredsslutet. Efter att 1675 ha avancerat till major i dragonregementet i f.d. danska provinserna deltog han med mycken framgång i fälttågen i Skåne, slagen i Halmstad, Lund och Landskrona. Här befordrades han till överstelöjtnant. När regementet reducerades vid krigets slut 1679 blev P den förste chefen för Bohusläns dragonbataljon där han 1689 befordrades till överste.
1709 begärde han vid 79 års ålder avsked och avled 17 november följande år. (enligt Elg. avled han 1712-05-10) Han blev adlad 1684.
Källa:
Elgenstierna
Bohusläns märkligare gårdar (Tiselius) | Weinholtz, Peter (I5574)
|
1226 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I6328)
|
1227 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I6325)
|
1228 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I6327)
|
1229 |
Adolf syntes ofta i sångliga samanhang både inom och utom Sverige | Hellerstedt, Adolf (I3395)
|
1230 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I8404)
|
1231 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I8405)
|
1232 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I2400)
|
1233 |
Adopterar sin brorson Anders Bössa. f.1759 | Öström, Anders (I7799)
|
1234 |
Adopteras av mormor & morfar Johan Gottfrid, Johanna Julia Qvistberg | Bonnevier, Ester Eldena (I7977)
|
1235 |
Adress 1927:
753 Hayes Street
San Francisco
California
Emigration till Amerika:
Efternamn: BONNEVIER
Förnamn: A L
Ålder: 21 Kön: M
Född: 1872/1873
Församling: NORRKÖPING Län: E
Titel/Anm:
Utresehamn: GÖTEBORG
Utvandrdag: 1894 09 28
Destination: BOSTON
Medåkande: NEJ
Källkod: 54:329:61534
---------------------------------------------------------------
Resa till Amerika efter besök i Sverige 1927.
Efternamn: BONNEVIER
Förnamn: ALBERT
Ålder: 54 Kön: M
Född: 1872/1873
Församling: AMERIKA Län: US
Titel/Anm:
Utresehamn: GÖTEBORG
Utvandrdag: 1927 08 06
Destination: NEW YORK
Medåkande: NEJ
Källkod: 120:1145:46086B | Bonnevier, Albert* Leonard (I7978)
|
1236 |
Adress 1991 Karlavägen 69, 5 tr,114 49 Stockholm
"Förre lektorn Tore Gjötterberg, Stockholm, 89 år; hans närmaste är hustrun Tora-Brita, sönerna Magnus och Mårten med familjer, barnbarn och barnbarnsbarn."
Beskrivning: "Tore Gjötterberg var under sin yrkesverksamma tid lärare i moderna språk vid Schartaus handelshögskola och Statens normalskola. Därefter blev hans mer än tjugo år som pensionär oerhört verksamma och vitala. När Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier bildades år 1985 var det kanske framför allt Tore Gjötterbergs förhoppning som förverkligades. Han var väl förtrogen med Fredrika Bremers Stockholm och med Årsta slott. Naturligtvis kände han till hennes litteratur, men också att hennes litterära arv i form av brev och böcker som tillsänts henne var splittrat och snart nog omöjligt att finna och sammanställa igen. Hustrun Tora-Brita och Tore Gjötterberg arbetade i det tysta för att ett litterärt sällskap för Fredrika Bremer-studier skulle komma till stånd. Uppgiften som sällskapets första kassör skötte han med den äran, ordningsam och samvetsgrann som alltid. Men han gjorde långt mer. Tore Gjötterberg hade överläggningar med Årsta slott om utrymme för en permane nt kollektion, han hjälpte till att skapa ett bildarkiv, och han understödde projektet med en utgåva av Fredrika Bremers hittills opublicerade brev, ett projekt som briljant slutförts av Carina Burman. Nästa år är det 200 år sedan Fredrika Bremer föddes och det ska bli ett jubileumsår för Årstasällskapet. Nog hade det varit roligt för oss att ha kunnat tacka Tore Gjötterberg i den omgivning han gjort så mycket för att få till stånd.
För Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier, Brita Stendahl, f d ordförande"
[Källa: Svenska Dagbladet 2000-07-28]
Tore Gjötterberg föddes i Stockholm och avlade studentexamen på Södra Latin. I avsikt att arbeta i familjens viltgrossistfirma i Gamla stan utbildade han sig till civilekonom på Handelshögskolan. Rätt snart visade det sig att hans intessse för humaniora var större än affärsintresset och han tog en fil mag-examen i moderna språk. År 1948 började hans lärargärning på Östra Real och många är de nu mogna män i karriären som minns honom därifrån. Senare blev Tore Gjötterberg lektor vid Schartaus handelsgymnasium där han arbetade till pensioneringen. Framför allt under tiden på Östra Real men även senare på Schartau var Tore Gjötterberg en förnyare av pedagogiken i ett mer konservativt kollegium, och han deltog engagerat i den då aktuella skoldebatten. Hans kulturintresse tog sig på fritiden uttryck i en omfattande släktforskning. Eftersom han var en mycket skicklig amatörfotograf kunde han dokumentera forna släktingars levnadsförhållande både i skrift och bild. Ett annat intresse var Gåsö i Bohuslän där familjen hade sitt sommarhus. På vägen dit låg Dragsmarks klosterruin som Tore Gjötterberg blev fascinerad av. Han sökte finna vad forskningen kommit fram till om premonstratensorden, som grundat klostret på 1100-talet och vilket inflytande den haft. Efter pensioneringen fick Tore Gjötterberg mer tid för sina många kulturella intressen. Han och hustrun lade ned ett stort arbete i Årstasällskapet gällande Fredrika Bremerforskningen och komplettering av museal samling. Han hade nu också tid att ägna sig åt folklivsforskning vid Stockholms Universitet. Tore Gjötterberg publicerade sig i skilda ämnen som t ex Mariakultens utbredning i Norden. Så sent som 1996 gav han ut boken Tyskt 1700-tal med kulturhitoriska betraktelser. Många var hans inslag i radioprogrammet Värt att veta. Men det var inte enbart det historiska som intresserade. Han följde och diskuterade livligt nya riktningar inom språkvetenskap, litteratur, film, ny teknik och samhällsfrågor m m. Hela hans liv präglades av nyfikenhet, entusiasm och människointresse.
Jan Odencrants, Hans Roll & Kaj Axell"
[Källa: Svenska Dagbladet 2000-09-07]
C-G Magnusson
trynvarg@gmail.com | Gjötterberg, Tore* Axel Linnaeus (I2084)
|
1237 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I1044)
|
1238 |
af Ignell | Bonnevier, Lovisa Catharina (I1808)
|
1239 |
Affärsman i Karlstad. Reservofficer.
Släktforskare som stod för det mesta av materialet som Kilbom publicerade i sin bok "Vallonerna" 1958. | Bonnevier, Frans Lennart* (I1472)
|
1240 |
Afledne H. Jon Svenssons och enkan Karin Jonsdotter från Bräcketorp dotter.
Testes dr Johan Jonsson i Groland, H. Helge Göransson i Bräcketorp. P. Karin Olofsdotter i Bräcketorp, p. Börta Bengtsdr., H Elin Bengtsdotter i Groland. | Jonsdotter, Johanna (I6395)
|
1241 |
Ägare av 1/2 Hemman Hällebäck. | Olausson, Herman (I4179)
|
1242 |
Ägare till 1/4 mantal, "Övra Gössby". Sonen Carl tar över 5/24 delar och olaf arrenderar när Christian gått bort. | Karlsson, Kristian (I3243)
|
1243 |
Ägare till 1/4 mtl. Brestorp, Risinge sn.(E)
Källa: Rolf Ericsson | Olofsson, Anders (I5544)
|
1244 |
Ägare till del i Kyrkefjäll, Klövedal. Den 24 februari 1377 kungör sex män, nämligen Thorer Aslaksson, Aslak Graein, Niklas Björnsson, Gunmi (?) i Valsäng, Krokar Masasson och Anund i Toresby, att sira Olof Jonsson och hans syster Ingeborg Jonsdotter betalt Simon Dyresson 6 öresbol i Kyrkefjäll och 2 1/2 öresbol i Haugen, Klövedals socken, som på Tinget tillerkänts Dyresson för hans talan mot en Orm Torsteinsson.
Samma år (1377) den 24 maj kungör tre män, Arne Bensson, Niklas Björnsson och Torsten Thordesson, att Simon Dyresson hade instämt till allmänt ting på Islänningaby (BÖ) den ovannämnda Ingeborg Jonsdotter att förete bevis, att Jörund Havardsson (nämnd 1349 som lagman över Viken) ägt flera gårdar i Klövedals socken. Två inkallade vittnen svor "på bok" att Jörund ägde 12 öresbol i Kyrkefjäll, 15 öresbol i Hauginom (senare sammanlagd med Kyrkefjäll), 9 öresbol i Bäck (Halsbäck ?), 1 markbol i Basteröd, 1/2 markbol i Solhauginom, 9 öresbol i Kyrkesund, 6 öresbol i Vik och 9 öresbol i Toröd. Solhauginom utgav Simon Dyresson till "Kirkiuna byggningar j skuld firer Jaerundz logman" (Biskop Eysteins jordebog, s 324) | Dyresson, Simon (I1792)
|
1245 |
Ägare till Gössby 1803 //Källa: Eivor Andersson | Klementsson, Olof (I3310)
|
1246 |
Ägare till Magnussons kiosk i Arboga
Förnamen källa: Lola | Magnusson, Ashton Leo Alex (I5149)
|
1247 |
Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I7136)
|
1248 |
Agda Charlotta Hane immigrated to America on September 20, 1887 from Skedevi Sweden. | Hane, Agda Charlotta (I3308)
|
1249 |
Ägde 1/2 mtl. Rävo. Barnlöst äktenskap med Ingeborg. | Tollesson, Jon (I5429)
|
1250 |
Ägde 1/3 mtl Askerön Österg. | Ödgren Andersson, Rasmuss (I5593)
|