OvesSl?ktforskningOnline
Sl?ktforskning p? (Carlsson/Bergstr?m) och (Tegn?r/Bolin)
Förnamn:  Efternamn: 
[Avancerad sökning]  [Efternamn]

Levande



Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    Tabeller    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Levande

    Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Elin Simonsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1506; och dog.


Generation: 2

  1. 2.  Elin Simonsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Levande1) föddes cirka 1506; och dog.

    Familj/Make/Maka: Peder Ingevaldsson. Peder föddes cirka 1506; och dog. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 3. Karin (Catharina) Persdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1536 i Finström, Bastö; och dog.


Generation: 3

  1. 3.  Karin (Catharina) Persdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Elin2, 1.Levande1) föddes cirka 1536 i Finström, Bastö; och dog.

    Noteringar:

    Hon var bördig av en äldrer släkt Utter från Bastö i Finströms socken på Åland, efter vilken dotterdotters sonen upptog släktnamnet Utter.

    Familj/Make/Maka: Måns Pedersson. Måns (son till Levande) föddes cirka 1536; dog efter 1591. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 4. Per Utter Månsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 19 Sep 1566; dog den 23 Sep 1623 i Uttersberg, Krokek (E).


Generation: 4

  1. 4.  Per Utter Månsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Karin3, 2.Elin2, 1.Levande1) föddes den 19 Sep 1566; dog den 23 Sep 1623 i Uttersberg, Krokek (E).

    Andra Händelser och Attribut:

    • : mel 1584 och 1593, Stockholm (AB); Släktforskare, Arkivsekreterare

    Noteringar:

    Tog sig namnet Utter efter sin mormors mor Ingrid Månsdotter. Per tjänstgjorde i Kungliga kansliet 1584-93, känd som släktforskare. Erhöll bl.a. gården Navsta i Torsvi socken Uppsala län, i förläning. Misstänktes hysa sympatier för Sigismund och "höll sig dold i landet". (gömde sig i flera år hos en präst). Satt två år i fängelse, blev benådad på Karl IX:s dödsbädd 1611. Blev senare kammarråd. Död 1623 av pesten innan adelsbrevet hunnit utfärdas (men två söner blev senare adlade)

    Han tjänstgjorde i det kungliga kansliet med säkerhet från 1584 (måhända tidigare) till 1588 som biträde åt Rasmus Ludvigsson, som under sin vård hade de indragna kyrko- och klosterarkivalierna, och kvarstod sedermera till nov. 1593 i kansliet. Misstänkt för sympatier för Sigismund, förföljdes han av hertig Karl, men lyckades hålla sig dold på landet. På dennes dödsbädd benådades han. I hertig Johans av Östergötland tjänst blev han kammarråd, men återinträdde 1618 i kungliga kansliet och blev arkivsekreterare. Arkivalierna hade under den föregående tidens vanvård råkat i stor oordning. Hans främsta uppgift blev att skrida till ett målmedvetet ordningsarbete, för vilket han 1618 uppgjorde ett program, som följdes även av hans efterträdare. Handlingarna skulle ordnas efter konungarnas regeringstid, därinom kronologiskt och efter vissa grupper, t. ex. svenska, finska, danska handlingar, riksdagshandlingar, bergshandlingar. Han sökte genomföra dessa principer, men ett mera omfattande ordningsarbete hindrades dock under hans tid av vidriga lokalförhållanden. Utredningsarbeten, såsom om förhållandet mellan Sverige och Danmark före kriget 1611-1613 eller om adelsprivilegierna, anförtroddes åt honom. I likhet med sin företrädare Rasmus Ludvigsson, som han överträffade i kritik, var han en framstående genealog. Hans största genealogiska arbete är det i handskrift i Riksarkivet befintliga Collectanea genealogica (över 300 blad i folio). Arbetet är ingalunda avslutat, utan torde snarast få betraktas som materialsamling. Han skrev dessutom en släktbok över Johan III:s förfäder; även Christer Gabrielsson Oxenstiernas släktbok är avfattad av honom. Hans vapenbok, som länge ansågs som förkommen, emedan den gick under felaktig benämning, finns i Uppsala universitetsbibliotek. I tryck utgav han Arftafla therutaf man hafver till at see, huru man åtskilljer baakarf, sydearf och brystarff (1621). Av Lagerbring trycktes två brev av han i genealogiska frågor i företalet till Svea rikes historia (II, 1773), trenne ämbetsmemorial har tryckts i "Meddel. från Sv. Riksarkivet" (1877, 1880). Ett antal brev av honom till Axel Oxenstierna förvaras i Oxenstiernska samlingen i Riksarkivet.

    på Kungliga Kansliet.

    Per gift Margareta Andersdotter 1589. Margareta (dotter till Levande och Catharina Olofsdotter) föddes 1565; dog den 18 Jul 1611 i Norrköping (E). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 5. Anders Utter Persson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 10 Nov 1592; och dog.
    2. 6. Katarina (Karin) Utter Persdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 9 Mar 1598; och dog.
    3. 7. Helena Utter Persdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 22 Jun 1603; och dog.
    4. 8. Johan Jakob Utter Persson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1605; och dog.
    5. 9. Sara Utter Persdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 16 Maj 1607 i Uttersberg, Krokek (E); dog den 5 Mar 1631 i Lundby, Skrukeby (E).

    Per gift Levande [Familjeöversikt] [Familjediagram]