Levande

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Länderman och Baglerhövding
• : från 1217, Tjörn (O)

Noteringar:

Levde omkring 1217 i Tjörn. Länderman omkring 1226.

Hämnades mordet på brodern genom att dräpa 11 män och hugga foten av 7. Även han var Baglerhövding. Nämns som sådan 1217, men blev sedermera kung Håkan Håkanssons man och fick syssel på Hadeland och Toten.

Födelse:
Christian Juliusson "Den Furstliga ätten Drotning"

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Baglerhövding

Noteringar:

Baglerhövdingen Jon Drotning hade syssel öster om älven där han lät bygga två skutor och reste med mycket folk omkring på gästning i sitt syssel. Bland andra gästade han en bonde som hette Thrond, som hade en vacker hustru, som behagade Jonsärdeles mycket. För att få henne i sin makt bad han dem bägge en dag, att att komma upp till honom i ett loft eller "övre stockverk", där han hade sin kammare. De kom nog så troskyldigt dit och hustrun gick in först, men då mannen ville följa efter stötte Jon ut honom och slog dörren i lås.

Då Thrond sedan klagade över detta, beskyllde Jon honom för osanning och lät gripa honom och band fast honom vid svansenpå en häst och på detta sätt släpade honom till skeppen. Han kom inte lös förrän han betalade 1/2 mark guld (4 mark silver) och Thrond prisade sig ändå lycklig att han sluppit undan.

Sju dagar därefter var Jon på gästabud i Forshälla på den gård där kyrkan nu står. En morgon gick han tidigt till kyrkan, men Thrond som törstade efter hämnd, låg i bakhåll med sju män på en höjd i närheten. När han såg att Jon gick in i kyrkan gick han dit och inväntade honom vid ingången. När Jon upptäckte Thrond sprang han in i kyrkan och till koret, men den förbittrade Thrond brydde sig inte om kyrkofriden utan sprang in i kyrkan och kastade ett spjut efter Jon som sårades. Jon sökte nu att undkomma genom kordörren men Thrond sprang efter och fällde honom på åkern nedanför kyrkan och högg huvudet av honom.

Jons lik fördes till Kungahälla och begravdes i Kastalaklostret och Thrond flydde till birkebeinarna. Dråpet på Jon Drotning blev hämnat av hans broder Gunnbjörn (kallad Jonsbroder) och Solfue Disessön. De dräpte, sägs det, nio män och höggfoten av sju. Om Thronds sju män var med bland dessa 16 sägs intet, så var dock de övriga nio oskyldiga till dråpet. Men när dråpet på en enda man, förorsakat av hans egen tygellöshet, kunde få så blodiga följder, kan man lätt föreställa sig hur många våldshandlingar och blodsutgjutelser av mindre anledning, som måste ha ägt rum och som sagaskrivaren inte har brytt sig om att omtala. Och allt detta kom därav att landet efter kung Haakons död icke hade någon kung vars rättighet till kronan var erkänd av alla parter: den enda betingelsen för återuppbyggandet av en allmän fred i landet.

Gunbjörn nämns som baglerhövding 1217, men senare gick han dock kung Haakon Haakonsson tillhanda och fick av denne syssel på Hadeland och Toten och blev senare länderman. Han skänkte gårdar till kyrkan 1247 som troligen legat i Norra Bohuslän.

Källa: Wilhelm Ängmark E-post: henny@algonet.se efter norske forskaren och professorn Albert Johnsen .

Död:
Dödsorsak: Dräpt av Bonden och birkebeinaren Trond utanför Forshälla Kyrka, enär han lägrat dennes hustru.

Andra Händelser och Attribut:

• : Länderman och Baron i Norge

Noteringar:

Nämnd bland fyra nya Ländermän vid Kung Håkan Håkanssons kröning 1247. Hade syssel i Viken omkring 1256. Var en av de ländermän som beledsagade kung Håkan på fälttåget till Skottland 1263, under vilket kungen insjuknade och avled. Jon Drotning upphöjdes till baron, en rang som i Norge vid den tiden överglänste alla titlar utom kungens.
Källa: Lennart Svensson

I Elvsyssel eller den sydliga delen av nuvarande Bohuslän, nämnes på 1200-talet Lodin Gunneson och hans son Jon Lodinsson, Jon Drotning d.y. och flera, som sysselmän i Wiken. Jon Drotning var uppenbart besläktad med den baglerhövding med samma namn, som blev dräpt vid Forshälla kyrka 1205, utan att dock släktskapet kan bevisas. Man kan anta att han varit en son av den äldre Jon Drotnings ofta omtalade broder, Gunnbjörn Bonde, också kallad Jonsbroder.

Källa: Wilhelm Ängmark E-post: henny@algonet.se efter norske forskaren och professorn Albert Johnsen .

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Island
• : Tjörn (O)

Noteringar:

Levde senare delen av 1200 talet. Biskop Eysteins Röde Bog omnämner en Saules, som skänkt 5 öresbol i Nordvik till Stenkyrka: "Item j Norduik V aura boll lauk Sauli j Isleanningaby". Islänningabö (där islänningarna bodde) nu Bö, har varit en av drottningättens gårdar redan från den tid de förvärvade eller förökade sina egendomar på Tjörn. Sannolikt skedde detta i samband med det rika sillfisket omkring 1140 - 1195.

Födelse:
Christian Juliusson "Den Furstliga ätten Drotning"

Död:
Christian Juliusson "Den Furstliga ätten Drotning"

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Lagman i Ranrike 1339
• : från 1339, Tjörn (O)

Noteringar:

Levde omkring 1339 i Tjörn. lagman i Ranrike. Av Biskop Eysteins Röde Bog framgår att han varit hemmahörande på Tjörn och där besuttit stora jordagods. Testamenterade jord i Nordvik till Stenkyrka. Han var död 1399 då arvingarna svarade fören skuld till kyrkan efter honom. på "3 öre och 5 mark och 20 mark", vilka antecknats redan 1391 och "långt tidigare".

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Länsfogde i Viken

Noteringar:

Skänkte 2 öresbol i Aröd till kyrkan och angående denna gåva finns antecknat, att biskop Eystein vid sin visitation i äldre jordregister funnit att kyrkan skulle ägt ytterligare en jordlott "j Arna rudi". Biskopen gav prästen i uppdrag att undersöka hur det förhöll sig därmed. I jordboken finns en anteckning om att för Torer Jonssons skuld lämnats en jordlott i Brog, vilket visar att denna gård tillhörde jordagodset.

Död:
Christian Juliusson "Den Furstliga ätten Drotning"

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• _PPEXCLUDE: noneX

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Nämnd i en handling: 1423
• : från 1423, Kyrkefjäll, Klövedal (O)

Noteringar:

Levde 1423, då hon den 15 februari lät två män, nämligen broder Johan i Marstrands kloster och Dagfinn Niklasson, tillkännage att hon avstod till sina söner Jörund och Reidulf Simonssöner, vad hon ägde i Kyrkefjäll samt arvet efter sin morbroder Aslak Eyvindsson med undantag av vad som tillkom hennes döttrar.

Nämnd i en handling:
Christian Juliusson "Den Furstliga ätten Drotning"

Familj/Make/Maka: Simon Dyresson. Simon föddes före 1360; dog före 1423 i Kyrkefjäll, Klövedal (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : från 1423, Kyrkefjäll, Klövedal (O)

Noteringar:

Jörund (även omskriven som Jörgen) Simonsson. Ägde jord i Kyrkefjäll, erhållen i arv efter föräldrarna och köpte dessutom 10 öresbol i gården av sin syster Margareta den 2 november 1425. Den 1 december 1434 avgjorde lagmannen i Viken, Jon Gautesson, en hägnadstvist mellam Jörund Simonsson å ena sidan och å andra sidan Helge Sigurdsson och Thorgild Allirsson.Tvisten gällde hägnadsskyldigheten mellan kyrkefjälls hage och den hage, som hörde till Östra Valsäng. Enligt gällande lag ådömdes åborna att svara för halva hägnaden vardera. Samma hägnadsfråga togs 200 år senare upp av en släkting till Jörund, nämligen Alf Olsson till Stordal och Kyrkefjäll.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Nämnd i en handling: 13 Mar 1431, Bråland, Valla (O)
• Nämnd i en handling: 24 Feb 1436, Ilseberg, Orust (O)

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Jordägare i Kyrkefjäll

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : från 1558, Kyrkefjäll, Klövedal (O)
• Nämnd i en handling: 30 Apr 1558, Kyrkefjäll, Klövedal (O)

Noteringar:

Se i Gunnar I Ericssons, "Krog Olsson i Kyrkefjäll" 1977 s. 27 och 28, om ekonomisk hjälp från sonen Olof Olsson. Kanskeför att kompensera det dryga skadeståndet till arvingarna efter Lars Gaut, som maken Eskil dräpte ?

Nämnd i en handling:
Källa: Filip Rytterås "Anor och arvsägner från Orust och Tjörn" 1974 s.45

Familj/Make/Maka: Olof Eskilsson. Olof föddes cirka 1480; dog mellan 1529 och 1558. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Rävlanda, Stenkyrka (O)

Noteringar:

Kallade sig av vapen och välbördig. Nämnd 12/3 1501 - 13/6 1528.

Av de i 1517 års köpebrev omnämnda personerna är Jens Rask och hans hustru Sigrid ättlingar av Drottningsläkten och deras gårdar utgjorde med sannolikhet en del av de egendomar som denna en gång så mäktiga släkt ägt. Genom köp hade jorden 1517 övergått till Anders Olsson. Denne var redan förut bosatt på Tjörn.
Att han stått i släktskapsförbindelse med Laurits Olsson (Green) [dottern Annas son])framgår redan av Margareta Huitfeldts uppgift,att Bråland och Haketorp köpts 1517 men sedan ärvts. Dessutom tillhörde han samma släktkrets som Jens Rask och hans hustru. [modern Sigrid Jonsdotter och hennes andra gifte] Vid en jordtvist i medio av av 1500-talet framlade nämligen Laurits Olsson för att bevisa sin odelsrätt till Ribbersnäs en stamtavla över sin släkt, vilken klargör såväl Anders Olssons släktskapsförhållande till Laurits Olsson som Drottningsläkten. Enligt denna var nämligen Laurits dotterson till en Anders och denne i sin tur son och dotterson till Sigrid och Karin, utan tvivel Sigrid Jonsdotter och Katrin Ormsdotter.
Anders Olsson torde alltså 1517 ha köpt jorden av sin moder och dennes man i andra giftet.

Om Anders Olssons fädernesläkt känne man föga. Hans vapen är är obekant. Författaren till Ivar Dyres anor har hänfört honom till släkten Darre. Ej heller vet man vem Anders Olssons hustru varit. Det är emellertid möjligt, att hon tillhört någon lågadelssläkt från Norra Bohuslän.

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Jordägare på Tjörn, Orust och Inland
• _PPEXCLUDE: U

Noteringar:

Olofs jordinnehav, som framgår av ett arvskiftesinstrument, upprättat den 27 april 1620, omfattande 14 öresbol i Kykefjäll, 6 öresbol i Gälov, Valla, 12 öresbol i Morik, Stenkyrka, 6 öresbol i Lundby, Kareby, 5 öresbol i Romelanda i socknenmed samma namn samt 10 öresbol i Tyfta, Stala. Således sammanlagt 53 öresbol.

En del av jordinnehavet förvärvades genom hjälpsamhet mot föräldrarna, se noteringar på modern och Gunnar I Ericsson, "Krog Olsson i Kyrkefjäll" 1977 s. 28 och 29.

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Enligt Iffver Dyre Thomasons likpredikan tillhörde Anna Andersd, Anders Olssons dotter, släkten Darre till Bråland, med vilken gård icke kan avses annat än Bråland på Tjörn. Den sentida uppgiften torde väl icke vara mycket att bygga på och får kanske sin förklaring därav, att utom Bråland huvudparten av Anders Olssons frälsegårdar avskilts från Sundsby vid arvskiftet 1581. Uppgiften bekräftas emellertid i viss mån av ortssägnerna. Olaus Olsson i Bräcke [samtida släktforskare som J.A. Nordström] berättar sålunda, att Laurits Olsson ofta brukade besöka Bråland, där han var uppfostrad och där hans morföräldrar levat.

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Länsman Storjordägare och Skeppsredare
• _PPEXCLUDE: noneUG

Noteringar:

Läs om Krog Olsson i biografin, Gunnar I Ericsson, "Krog Olsson i Kyrkefjäll" 1977.
s. 5 tom.16 handlar enbart om Krog och hans liv.

För Bamseättens vapen, troligen beroende på släktskap på mödernet. (Bamseätten efter Simon Ragnvaldsson, adlad 1457 av Christian I).

Krog är en betydande jordägare, när han den 27 april 1620 upprättar ett arvsskiftesinstrument äger han 25 öb i Kyrkefjäll, 3 öb i Gälov, 5 öb i Romelanda, 5 öb i Toreby i Harestad, 6 öb i Grinnersås i Ödsmål, samt kvarn och kvarnbacke där, vilket ger ytterligare 2 öb. Vidare äger han 2 öb i Starrkärr Östergård och 2 öb i Gatugården i Norum. Av detta har han ärvt 14 öb i Kyrkefjäll, 3 öb i Gälov och 5 öb i Romelanda. Den 8 januari 1595 köper Krog 11 öb i Kyrkefjäll av syskonen Karl Jerundsson och Olug Jerundsdotter, mot att han avskriver en skuld på 55 daler deras fader hade till honom.

1612 finns det enda beviset för att han hade intressen inom sjöfarten, han ägde då ett skepp som seglade på Hamburg på fraktfart.

Mellan år 1585 och 1616 betecknas Krog som länsman, år 1622 som före detta sådan. Som ersättning för denna tjänst får han rätt att bruka halva Södra Valsäng.

År 1601 ligger Krog i tvist med ägaren till granngården Tadås, Reer Lauritsson, om dennes rätt att hålla kor på Kyrkefjälls mark. Lagman Jöns Christensson Nordtman beslutar, efter att ha inspekterat kohagen på plats och åhört båda sidors argument att Reers förfäder sedan urminnes tider har haft rätta att hålla fem kor på Kyrkefjälls mark, och att det skall så vara även i framtiden, även om Reer inte har några skriftliga bevis på det. År 1603 - 1604 är de åter i konflikt, denna gång om att en dräng på Tadås har avverkat enar och delar av en ek på Kyrkefjälls mark, och att Krog i samband med att han ertappat drängen misshandlat honom. Den 16 juli 1604 ingår Krog och Reer förlikning inför tinget i denna tvist, medkraftiga böter för den som bryter mot den. Innan detta har både enarna, eken och drängen inspekterats av rättens folk, och det har vad det gäller drängen att denne inte fått några bestående men av misshandeln. Han påstod för övrigt när han tillfrågades om det att Krogs misshandel inte varit så farlig.

År 1584 genomdriver Krog inför lagrättsmannen sin tolkning av var gränsen mellan hans och kronans mark skall gå på Valön. Han har dessförinnan beklagat sig över hur öns invånare gjort intrång på hans mark med bland annat bete, och får nu tillstånd att inhägna som han vill. Han är även inblandad i ett par tvister om hur stor hans del i Kyrkefjäll är, tvister i vilka han segrar, och i en tvist om en Reer Börjessons rätt till del i Kälkerön, en tvist han förlorar, men dock förstefter att ha lyckats hindra Reers tillträde till marken i 25 år.

Familj/Make/Maka: Börta Helgesdotter. Börta dog före 1585 i Klövedal (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• _PPEXCLUDE: noneU

Noteringar:

Levde i Andröd

Erhäll vid arvskiftet efter föräldrarna 1620 följande gårdar: 10 öresbol i Tyfta, Stala på Orust samt en liten holme, kallad Bockholmen, väster om kälkerön.

Familj/Make/Maka: Levande. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Häller
• _PPEXCLUDE: noneU

Noteringar:

Levde i Häller.

Erhäll vid arvskiftet efter föräldrarna 1620 följande gårdar: 12 öresbol i Morik, Stenkyrka, 3 öresbol i Gälov, Valla samt 6 öresbol i Lundby, Kareby.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Ägare till Fjärdingsgård i Kyrkefjäll

Noteringar:

Död:
Christian Juliusson "Den Furstliga ätten Drotning"

Familj/Make/Maka: Reer Björnsson. Reer dog 1625 i Nösnäs, Norum (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Sundsby, Valla (O)
• : 1554, Viken, Stenkyrka (O); Lagman

Noteringar:

Var 1554 lagman i Viken (DN XV:678) och fick brev på kungens tionde av tre socknar på ön. 1568 övertog han kronans rättigheter på ön Mjörn och 11 gårdar i Valla sn. Lever ännu 1578-10-03, men är död 1580-06-28. (Norske Herredags- Domböger I, s 283 respektive NHD II, s 28.) Skifte hålls 1581-08-09 (Nordström 1938b). Anders Rydberg anders@rydato.com

Laurits och Bente tas upp som föräldrar till Anders Green i artikeln om honom i Norskt Biografiskt Lexikon från 1929. Enligt Tore Hermundsson Vigerust vid det norska Adelsprosjektet finns det inga belägg för att namnet Green användes i tidigare generationer, och jag anger därför bara vapenskölden. Uppgiften om skiftet är hämtad från Nordströms opublicerade anteckningar på Göteborgs Landsarkiv. När skiftet hölls levde ännu Bente Andersdotter, men hennes egendom skiftades ändå ut mellan barnen.

Enligt 1528 rs skattemantal synes Rävlanda äga sätesfrihet, till vilken Laurits Olsson skrev sig under sin första tid som lagman 1555-10-04.
Bland Laurits Olssons frälsegårdar nämnas även även några gårdar på Sotenäs och Stångenäs. Nämligen 1574 Fiskebäck, Rörvik och "Hoffuenbo", de båda senare i Askum socken. Jorden är med visshet nedärvd, för 1574 återbördade Laurits Olsson 1/2 tunna skylt i Medby och 1/2 tunna Östebodin på Stångenäset i Brasäters socken "effthersom samme jorders landskyld aff Laurits Olszens foraeldre wor giffuen för theris sell sande oddelsmende thill efftherlöszen för en genant penning och Lauritz Olsen findis rett sand odelsmand ther thill.

Död:
Levde1578-10-03

Familj/Make/Maka: Bente Baden Andersdotter. Bente föddes i Skottorp, Skummeslöv (N); dog den 9 Aug 1581 i Sundsby, Valla (O). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• : Sjömilitär

Noteringar:

Nämnd från 1563 till 1576
Skrivs till "Thiörne", för en halv hjort i vapnet.